Philip-Lorca diCorcia
23 Oct
A film about his exhibition on Hustlers (http://en.wikipedia.org/wiki/Hustler_(disambiguation)).
That film makes me think again of “Why do we take photographs?”
Do we want to explain? Document? Gawk? change the world sees on them or change their lifestyle?
Would be a nice question to ask Philip-Lorca. Does he have a meaning with it?
Christopher Wool: East Broadway breakdown
23 OctA very dark view on the surroundings of the broadway away from the glittering world of musicals and more.
Not very pretty and maybe not very artistic but having it as a document of time and place I think it works well when looking at it not just picture by picture but at them in whole.
Not a scientific way to describe the situation in N.Y…..not really my cup of tea but when looking at earlier photographers you see that many of them have a stronger side of documentary than photography and of course are there those that combine it beautifully like Cartier-Bresson, Strömholm and more,
Bildband von Jan Windszus: Lissabon, die Dunkle – SPIEGEL ONLINE
21 OctA different view on Lissboa that captures how the photographer describes the city.
Having never been to Lisbon I cannot really say if it is a good and balanced portrait of the ton but when looking at the pictures and comparing it to how Jan Windszus describes it you clearly can find it in the pictures.
A good example of how you can convey feelings via photos.
Exhibition: Elemental and 8 Bodenfotografer
18 OctFor once there was a photographic exhibition (http://havremagasinet.se/?page_id=1380)
In combination with an art exhibition “Elemental” (http://havremagasinet.se/?page_id=1352) which has Iceland as a theme there even was an exhibition of photographers from Boden.
As you can read below in the description is it a small collection of photos from about 1900 to the sixties showing life in Boden as a city and different professions.
Not as spectacular as Borg Mesch, who portray the work of the Navvies who built the railway from Kiruna to Narvik and not as complete as Sune Jonsson, who was sent out from Västerbottens museum to document the inner parts of Västerbotten and the people living there but none the less a very interesting view into the past of Boden and fun to see the development of different photographic styles and techniques.
-
Brännmans hus. Jakob Elof Harnesk.
Kameratekniken har en lång historia, men världens första fotografier togs på 1800-talet. Två fransmän var viktiga i denna historia: Joseph Nicéphore Niépce tog det äldsta bevarade fotografiet, men med många timmars exponeringstid. Han kallade resultatet ”solteckning”. Louis Jacques Mandé Daguerre var fotografen som gjorde upptäckterna som förkortade exponeringstiden. Daguerre tog även patent på sin uppfinning – som han döpte till daguerrotypi. Patentet ligger till grund för den officiella dagen för världens första fotografi: 19 augusti 1939.
Allt eftersom utvecklades tekniken och de kemiska upptäckterna, som förenklade den fotografiska framställningen. När exponeringstiden minskat till att endast bli några sekunder blev det möjligt att fotografera annat än stillastående objekt. Så småningom blev porträttfotografi en modefluga.
På 1840-talet når fenomenet fotografering Sverige och först Stockholm. Daguerres handbok hade översatts till svenska redan sent 1839 och ett par år senare startades den första svenska fotoateljén. Under decennierna som följde spred sig fotografi i landet och därmed möjligheten att betala för att få sitt porträtt taget. De första fotograferna som nådde Norrbotten var kringresande ”daguerreotypister”: sommartid på 1850- och 60-talet gjordes långa resor till städerna i Norrland. Fotograferna ställde vanligtvis upp sina kuliss nära ortens kyrka på söndagen och gav folk möjligheten av fotograferas efter mässan, då man var iklädd sina finaste kläder.
Från det att tekniken gjorde det möjligt att kopiera fotografier på papper – så att vanligt folk hade råd att ta porträttbilder – så växte fotografyrket hastigt och man kunde etablera en bofast ateljé även på mindre orter. Många kvinnor tog chansen att prova detta nya yrke: tittar man på de absolut första etablerade fotograferna i Boden, Luleå och Piteå så var det klart övervägande kvinnor som etablerade fotografiateljéer.
Att bli fotograf var en unik möjlighet till självförsörjning för de kvinnor som hade intresse, drivkraft och ekonomi att starta upp en ateljé. Som kvinna fick man normalt sett inte bedriva flertalet av hantverksyrken i Sverige på 1800-talet, men fotografyrket var nytt och föll därför utanför skråreglerna. Drygt en tredjedel av fotograferna i Sverige kring sekelskiftet var kvinnor och en stor del av dessa var ogifta.
Maria Hällgren hette fotografen som öppnade Bodens första fotoateljé. Som 17-åring hade hon flyttat till Boden, handlaren Johan Hällgren var hennes fosterfar. I 30-årsåldern gick hon som elev hos en fotograf i Stockholm, för att sedan starta ateljé 1887 i Boden, på Bränna. Hennes namn är känt som Bodens första etablerade fotograf, men få bilder som med säkerhet är tagna av henne finns i arkiven.
En del av bilderna i denna utställning finns bevarade tack vare Bodens kommuns bildarkiv. Idén att inrätta ett bild- och filmarkiv kom i en motion 1963 av Bertil Strandberg. Stadsfullmäktige klubbade så småningom beslutet och arkivet inrättades 1966. På stadsbiblioteket kom de bilder som redan fanns till en början att förvaras, i pärmar. Det första stora inköpet – ca 100 000 foton – var Harnesks gamla bilder som Bert Persson sålde till kommunen i början av 70-talet. Dessförinnan hade man köpt Carl Rudolf Frigghes samling. Gamla negativ och annat förpassades till källaren i stadshuset. Först i början av 1980-talet sorterades Harnesks bilder.
Arkivet växer allt eftersom. Donationer från 2000-talet är exempelvis den från Elsie Wikström – med Vendla Hvitmans foton – samt Agnes Betzens samling – med foton av Walfrid Bernhard Ahnkvist och Ragnar Hansson. För tio år sedan påbörjades även en digitalisering av arkivet. Än så länge är ungefär en tredjedel av äldre papperskopior, negativ, diabilder och glasplåtar inscannade, drygt 31000 bilder.
I sommarens utställning deltar följande Bodenfotografer: Jakob Elof Harnesk, Ellen Dorotea Ask, Vendla Hvitman, Carl Rudolf Frigghe, Ragnar Hansson, Nils Oskar Fahlgren, Bert Persson samt Rolf Ericson.
Skärgårdsfotografen – Boris Ersson
18 OctMare Botnicum : äventyr med Måsen
is what his book is called.
The father of a colleague is a photographer and sailor and has written a book and now even an exhibition about his “adventures” with his ship, the Måsen or seagull in English.
He has sailed over all of the Mare botnicum or bottenviken and his pictures are as varied as the places he has been and the people he has met.
Boris being kind of “special”, in a positive way, he has no problem connecting with people and show them as they are.
He does not seem to be a “threat” as a photographer.
Stephen King – Lewis’s 5th street
18 Oct
Story about an abandoned floor in a shopping mall in Liverpool. Melancholy i the right word I think that one gets when looking at the pictures even if Stephen doesn’t show anything tragic.
Colours and composition add to the calm and settled atmosphere in the pictures.
Andreas F - OCA blog 