Exhibition: Elemental and 8 Bodenfotografer

18 Oct

For once there was a photographic exhibition (http://havremagasinet.se/?page_id=1380)

In combination with an art exhibition “Elemental” (http://havremagasinet.se/?page_id=1352) which has Iceland as a theme there even was an exhibition of photographers from Boden.

As you can read below in the description is it a small collection of photos from about 1900 to the sixties showing life in Boden as a city and different professions.

Not as spectacular as Borg Mesch, who portray the work of the Navvies who built the railway from Kiruna to Narvik and not as complete as Sune Jonsson, who was sent out from Västerbottens museum to document the inner parts of Västerbotten and the people living there but none the less a very interesting view into the past of Boden and fun to see the development of different photographic styles and techniques.

Under sommarens utställning 8 Bodenfotografer får besökarna möta några av de fotografer från Bodens som var verksamma kring sekelskiftet 1800-1900 och under början av 1900-talet i Norrbotten, däribland Jakob Elof Harnesk, Ellen Dorotea Ask, Vendla Hvitman, Carl Rudolf Frigghe, Ragnar Hansson, Nils Oskar Fahlgren, Bert Persson samt Rolf Ericson.
  • Slide4
    Brännmans hus. Jakob Elof Harnesk.
8 BODENFOTOGRAFER
6 JUNI 2013 – 20 OKTOBER 2013

Kameratekniken har en lång historia, men världens första fotografier togs på 1800-talet. Två fransmän var viktiga i denna historia: Joseph Nicéphore Niépce tog det äldsta bevarade fotografiet, men med många timmars exponeringstid. Han kallade resultatet ”solteckning”. Louis Jacques Mandé Daguerre var fotografen som gjorde upptäckterna som förkortade exponeringstiden. Daguerre tog även patent på sin uppfinning – som han döpte till daguerrotypi. Patentet ligger till grund för den officiella dagen för världens första fotografi: 19 augusti 1939.

Allt eftersom utvecklades tekniken och de kemiska upptäckterna, som förenklade den fotografiska framställningen. När exponeringstiden minskat till att endast bli några sekunder blev det möjligt att fotografera annat än stillastående objekt. Så småningom blev porträttfotografi en modefluga.

Fotografin kommer till Sverige och Norrbotten

På 1840-talet når fenomenet fotografering Sverige och först Stockholm. Daguerres handbok hade översatts till svenska redan sent 1839 och ett par år senare startades den första svenska fotoateljén. Under decennierna som följde spred sig fotografi i landet och därmed möjligheten att betala för att få sitt porträtt taget. De första fotograferna som nådde Norrbotten var kringresande ”daguerreotypister”: sommartid på 1850- och 60-talet gjordes långa resor till städerna i Norrland. Fotograferna ställde vanligtvis upp sina kuliss nära ortens kyrka på söndagen och gav folk möjligheten av fotograferas efter mässan, då man var iklädd sina finaste kläder.

Kvinnorna tog chansen

Från det att tekniken gjorde det möjligt att kopiera fotografier på papper – så att vanligt folk hade råd att ta porträttbilder – så växte fotografyrket hastigt och man kunde etablera en bofast ateljé även på mindre orter. Många kvinnor tog chansen att prova detta nya yrke: tittar man på de absolut första etablerade fotograferna i Boden, Luleå och Piteå så var det klart övervägande kvinnor som etablerade fotografiateljéer.

Att bli fotograf var en unik möjlighet till självförsörjning för de kvinnor som hade intresse, drivkraft och ekonomi att starta upp en ateljé. Som kvinna fick man normalt sett inte bedriva flertalet av hantverksyrken i Sverige på 1800-talet, men fotografyrket var nytt och föll därför utanför skråreglerna. Drygt en tredjedel av fotograferna i Sverige kring sekelskiftet var kvinnor och en stor del av dessa var ogifta.

Maria Hällgren hette fotografen som öppnade Bodens första fotoateljé. Som 17-åring hade hon flyttat till Boden, handlaren Johan Hällgren var hennes fosterfar. I 30-årsåldern gick hon som elev hos en fotograf i Stockholm, för att sedan starta ateljé 1887 i Boden, på Bränna. Hennes namn är känt som Bodens första etablerade fotograf, men få bilder som med säkerhet är tagna av henne finns i arkiven.

Boden kommuns bild- och filmarkiv

En del av bilderna i denna utställning finns bevarade tack vare Bodens kommuns bildarkiv. Idén att inrätta ett bild- och filmarkiv kom i en motion 1963 av Bertil Strandberg. Stadsfullmäktige klubbade så småningom beslutet och arkivet inrättades 1966. På stadsbiblioteket kom de bilder som redan fanns till en början att förvaras, i pärmar. Det första stora inköpet – ca 100 000 foton – var Harnesks gamla bilder som Bert Persson sålde till kommunen i början av 70-talet. Dessförinnan hade man köpt Carl Rudolf Frigghes samling. Gamla negativ och annat förpassades till källaren i stadshuset. Först i början av 1980-talet sorterades Harnesks bilder.

Arkivet växer allt eftersom. Donationer från 2000-talet är exempelvis den från Elsie Wikström – med Vendla Hvitmans foton – samt Agnes Betzens samling – med foton av Walfrid Bernhard Ahnkvist och Ragnar Hansson. För tio år sedan påbörjades även en digitalisering av arkivet. Än så länge är ungefär en tredjedel av äldre papperskopior, negativ, diabilder och glasplåtar inscannade, drygt 31000 bilder.

I sommarens utställning deltar följande Bodenfotografer: Jakob Elof Harnesk, Ellen Dorotea Ask, Vendla Hvitman, Carl Rudolf Frigghe, Ragnar Hansson, Nils Oskar Fahlgren, Bert Persson samt Rolf Ericson.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: